5 olika mätmetoder i ES-Teck

Kort beskrivning av använda tekniker

Oxymeter

Även om man själv inte har upplevt denna mätning på sjukhus, så har man säkerligen upprepade gånger på TV och i filmer sett patienter som på ena pekfingret har en oxymeter, en grå sond/klämanordning, varifrån det löper ut en sladd.

Oxymetern ger följande data:

  • Syremättnad, SpO2
  • Hjärtfrekvens/puls
  • Artärpulskurva – blodflödet ut i kroppen

Syremättnadsmätning genomförs sedan länge på sjukhus. Med två olika ljusfrekvenser, infrarött ljus resp. rött ljus, mäts två olika typer av hemoglobin; sådant som är mättat med syre och sådant som inte är det. Vidare visas en beräknad hjärtfrekvens/puls liksom en matematiskt beräknad pulsvågkurva, pulspletysmografi, dvs. hur signalen relateras till blodflödet/cirkulationen. Pulspletysmografin, som utgör en fysiologisk mätteknik, studeras inom den biooptiska forskningen.

Gunnar Nyberg vid avdelningen för klinisk fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg förutsäger en ökad användning av noninvasiv pulsvågsanalys, speciellt för utvärdering av hjärtmedicinering samt epidemiologisk forskning kring hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV

När intervallen mellan hjärtslagen varierar för mycket uppstår oönskad arytmi. Om intervallen å andra sidan uppvisar alldeles för liten skillnad handlar det om sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, vilket heller inte är önskvärt utan tvärtom en erkänd markör för ohälsa eller sjukdom.

HRV kan användas som indirekt mått på den autonoma nervfunktionen, m a o speglar hjärtfrekvensvariabiliteten balansen mellan sympatisk och parasympatisk aktivitet i det autonoma nervsystemet. Sympatisk överaktivitet indikerar någon form av stress, medan parasympatiskt påslag kan visa på utmattning. Enligt Sörnmo och Palm visar HRV regleringen av inte bara hjärtats funktion utan även av andningen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Den kliniska forskningen om HRV har främst gällt neurologiska och kardiologiska tillämpningar.

I Sverige är det främst vid Lunds Universitet som har beforskat HRV, t ex Leif Sörnmo, elektrovetenskapare och professor, TeknD, docent och Olle Pahlm, professor och klinisk fysiolog.
.

Bioimpedans

Med hjälp av bioimpedansvågor kan kroppssammansättningen beräknas, t ex andelen fett i kroppen. På marknaden finns ett antal olika fabrikat som med olika grad av exakthet scannar kroppssammansättningen. Som försvar för mindre noggrannhet hävdas att det är själva förändringen i kroppssammansättningen mellan olika tillfällen som är det verkligt intressanta. DXA, dual-energy X-ray absorption, är en väl utvärderad utrustning och räknas som Gold standard.

På grundval av kunskaper om den elektriska konduktansens egenskaper i levande vävnad får man även fram indikationer på tillståndet i vissa vävnader/organ, t ex kronisk inflammation i levern. Spridningen av bioimpedansvågor är  relaterad till morfologin och densiteten i interstitiet, vätskerummet mellan cellerna. Dessutom är konduktiviteten proportionell mot ATP-produktionen i cellens mitokondrier (cellens energiproducenter).

Medicinsk informatik

Som framgår av ovanstående teknikbeskrivningar är det vanligt att kombinera fysiologiska mätdata med kända fysiologiska samband för att få fram indirekta beräkningar av ytterligare fysiologiska parametrar.

Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin, där man använder algoritmer för analys av biologiska data, vilket är speciellt vanligt inom molekylärbiologin. En algoritm är inom datavetenskapen och matematiken en begränsad uppsättning väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd med säkerhet leder till ett slutresultat.

Ett antal algoritmer används i ES Teck i enlighet med peer reviews (kollegial fackgranskning). I ES Teck tar man den medicinska informatiken ett steg längre genom att tillämpa ett korsanalysförfarande för att säkerställa resultaten.

För er som är intresserade av en fördjupning i vetenskapen runt ES teck och de metoder som används vänligen kontakta oss för mer information.