Seminarium: Hälsokunskap och CreaForm
Varför mår vi inte bättre trots omfattande insatser?
- Medias rapportering om kost och motion har intensifierats;
- Kost- och friskvårdskurser/-föreläsningar erbjuds i många sammanhang;
- Nya yrkesgrupper som friskvårdskonsulenter, coacher, kognitiva terapeuter ökar konstant;
- Ökat användande av kroppsterapier, i synnerhet massage;
- Annan friskvård, arbetsmiljöarbete och hälsopromotion på arbetsplatser;
- Företagshälsovård;
- Extrainsatta rehabiliteringsåtgärder, t ex stöd för långtidssjukskrivna via bl a studieförbund, EU-projekt;
- Antalet läkare har ökat med ca 6500 på 2 år, från ca 27500 till 34000, nästan 25%.
Sverige är ett av de länder som har högst läkartäthet. Ändå hör vi till de folk som mår sämst och sjukvårdens resurser blir allt mer ansträngda. Kan man nå bättre och mer hållbara resultat? Satsar vi för mycket på vissa bitar och för lite på andra? Behöver vi vidgat hälsomedvetande, mer hälsokunskap och bättre livsstils kompetens?
Livsstilskompetens – individens egenansvar som ett resultat av lärande
Livsstilskompetens kan användas som en resurs för att i ett längre perspektiv kunna klara av att behålla och utveckla ett gott välbefinnande samt en god hälsa. Den bärande idén i denna teori är att se på hälsan som en utvecklingsbar resurs. För detta krävs medvetenhet, kunskap och aktiva val. Livsstilskompetens är således något som vi kan lära in.
Arén och Ljusenius (2003) definierar begreppet livsstilskompetens. De menar att en individ besitter livsstilskompetens om han/hon:
- inser att livsstilen påverkar hälsan;
- inser att han/hon kan ta ansvar för sin egen livsstil;
- lever ett balanserat liv så att tillräckliga resurser finns för att klara av vardagen i ett långt perspektiv
För att uppfylla den första punkten i definitionen säger Arén och Ljusenius att det behövs en insikt om att jag kan påverka den egna hälsan genom mitt levnadssätt. Dessutom behöver denna insikt vidareutvecklas till en grundläggande värdering som säger att hälsan går att påverka genom livsstilen. Den andra och den tredje punkten innebär att individen sedan måste besitta ett visst mått av självförtroende och självtillit för att klara av att ta ansvar för sin livsstil. Dessutom måste han/hon också ha den kunskap och vilja som behövs för att genomföra detta.
Hälsomedvetande
- Att lägga ribban – hälsomedvetande
- Arv kontra miljö
- Vi kan påverka vår hälsa – livsstilkompetens
- Samtidsföreteelser som kräver bättre hälsobalans – tidsperspektiv
- Spiraleffekter snarare än cirklar – inbördes påverkan mellan kroppens celler, organ, funktioner mm
- Den primitiva hjärnan och kroppen – kroppsmedvetande
- Generalister – specialister och fragmenterade vårdprocesser
Hälsouppbyggande
- Även kroniska hälsobesvär kan mycket oftare än vi tror, botas eller lindras.
- Eget ansvar, motivation
- Balanserad livsstil som friskvård
- Fem verktyg: vatten, syre, träning, kost och goda relationer
- Hälsouppbyggande/rehabilitering – var börjar man?
- Medicin och vetenskap
- Funktionsmedicin
- Kroppsterapier – möjliga biologiska/fysiologiska förklaringar till deras effekt (utöver placebo)
- Depression, förhöjt blodtryck. Exempel på olika orsaker – och behandling
HälsoMedVetande – Personlig utveckling
- Våra olika hjärnor – utvecklingsperspektiv evolutionsmässigt och personligt
- Emotionell intelligens
- Reagera eller agera/skapa och tidsperspektiv
- Balans
- Educating instead of medicating?
- Bygga eget hälsomanagement. Små steg som gynnar hälsan
- Spridningseffekter – vilka vinner på bättre hälsa?
- Tankarnas påverkan på kroppen – hjärtfrekvensvariabilitet
- Kroppens respons – reaktioner via nervsystemet och musklerna
Vi informerar om friskvård och hälsa på ett nytt och spännande sätt. Vi tar ett helhetsgrepp och dagen är till för att skapa medvetenhet, ge kunskap, inspirera och motivera.
Dagen med hälsobyggande perspektiv är ett samarbete mellan:
Elena Malmefeldt och Anna-Lena Svensson
Välkommen att kontakta oss för mer information.
